Stressnivån

Det mesta fortsätter som vanligt. Vissa dagar är bättre än andra. Men i sin helhet är min livsstil alldeles för stressig. Tänk dig själv att du knappt sover, kör långa konditionspass ibland tre ggr innan lunch. Därefter brukar jag åka och basta bort ytterliggare vätska. Sedan åker jag till jobbet om jag nu har kvällspasset. Det är just dessa dagar som jag övertränar för att tiden finns. Jag kommer inte kunna bryta detta mönster själv. Det är beroendeframkallande. Och i slutändan livsfarligt säger vissa, men än så länge fungerar jag. Jag lever i nuet. 

Unknown

Jag känner inte igen mig själv i något sammanhang. Mina resonemang var tidigare mer positiva. Jag hade mer tålamod och en nästintill orubblig målmedvetenhet. Men nu är det något helt annat. Mestadels handlar dagarna om att överleva och göra alla skyldigheter. När jag kommer hem finns det sällan något annat än beständig panik, rädsla och ångest. Jag hoppas det vänder någon gång.