Snart reder jag inte ut det
Jag har nått en brytpunkt som jag länge har jobbat emot. Den för med sig allt negativt. Dagarna blir tuffare för mig och jag minns inte sist jag kände lycka. Jag känner uppgivenhet och ensamhet som aldrig förr. Och för stunden är jag totalt meningslös och misslyckad. Jag kan inte ens se mig själv i spegeln och acceptera att jag är den jag är.