Kära ni. Som det kan bli överhuvudtaget för den enskilde. Jag känner mig väldigt upprörd. Jag känner mig generad och illa berörd av allt som fortfarande hänger i luften. Jag förväntade mig inte heller att behöva sitta still här och nu. I en oändlig väntan
på att få adekvat vård. För jag känner mig ofrivilligt uppehållen av den eviga väntan.